när vi uttrycker tveksamhet till homosexuella handlingar
Få ämnen är så infekterade i dagens debatt som det så kallade ”homofrågan”. Inte bara för att vi inte håller med varandra, utan också för att vi inte förstår varandra. Om vi väljer att uttala oss i dessa och angränsande frågor kan det därför vara bra att göra klart både vad vi säger och vad vi inte säger. Risken är annars att de vi talar till drar slutsatser som vi inte hade avsett.
Den här checklistan är skriven utifrån den klassiskt kristna ståndpunkten att Bibeln avvisar alla former av samkönat sex. Med nedanstående punkter vill vi förtydliga vad vi menar – och inte menar – med detta …
1 Ingen gradering av synder
Vad vi säger
– Alla människor är syndare. Alla sexuella förbindelser utanför ett äktenskap mellan en man och en kvinna är att betrakta som otukt.
Vad vi inte säger
– Att samkönat sex skulle vara en större synd än andra. Eller att homosexuella skulle vara ”perversa” på ett sätt som skiljer sig från heterosexuella som begår någon form av otukt.
2 Skillnad mellan handling och läggning
Vad vi säger
– Fokus i Bibeln ligger på våra handlingar, och därför bör det som Bibeln tar avstånd ifrån i första hand benämnas som ”samkönat sex”. I Romarbrevet ser vi också att ”begär” till individer av samma kön är ett (av många) uttryck för syndens nedbrytande kraft i våra liv.
Vad vi inte säger
– Vi talar inte om ”homosexualitet” som synd, eftersom uttrycket homosexualitet står för hela den sexuella identiteten – inte bara de handlingar som den leder till. Homosexualitet i denna mening blev ett allmänt begrepp först vid 1800-talets slut, och finns inte omnämnd i vare sig Gamla eller Nya testamentet.
3 Sexuell avhållsamhet gäller för alla ogifta, oavsett sexuell läggning
Vad vi säger
– Den självklara vägen för den kristne som inte kan eller vill gifta sig med någon av motsatt kön är sexuell avhållsamhet. I vissa fall kan denna väg förstärkas genom en kallelse till celibat, som då innebär att man med större glädje och mening kan omfamna sitt civilstånd.
Vad vi inte säger
– Att detta skulle vara en väg som enbart gäller människor med homosexuella känslor. Minst lika ofta gäller det individer med heterosexuella känslor, men som inte har funnit någon att leva tillsammans med. Periodvis kan det dessutom finnas behov av sexuell avhållsamhet även inom ett äktenskap, till exempel om den ena personen är sjuk.
4 Både likheter och skillnader i vad vi kan förvänta oss av kristna och icke-kristna
Vad vi säger
– I den kristna församlingen kan vi förvänta oss att människor lever utifrån en biblisk standard.
Vad vi inte säger
– Att vi kan begära samma sak av människor som inte är lärjungar till Jesus. Även om vi ibland kan behöva klargöra vår ståndpunkt vill vi möta alla människor, oavsett livsstil, med en grundläggande respekt. Att vara för en traditionell äktenskapssyn är inte detsamma som att vilja förbjuda homosexuell kärlek. Dock ligger det alltid i samhällets intresse att äktenskapet mellan en man och en kvinna ges en särställning, eftersom detta är den enhet där 1) nya barn kan bli till och där 2) de bästa tänkbara förutsättningarna ges för uppfostran av dessa barn.[1] FN:s barnkonvention slår dessutom fast att ”Barnet skall ha rätt att, så långt det är möjligt, få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem” (art 7).
Svenska Evangeliska Alliansen
[1] Se vidare punkt 3–5 i artikeln Äktenskapsfrågan i samhället – varför bry sig? på äktenskap.info. Eller, för att citera juristerna Sherif Girgis, Ryan Anderson och Robert George: ”[V]i har två skäl att förvänta oss att samkönat föräldraskap generellt är mindre effektivt. För det första har varje alternativ till gifta biologiska föräldrar som har undersökts i högkvalitativa studier genomgående visat sig vara mindre effektiva; detta är sant om ensamstående och styvföräldrar såväl som föräldraskap bland sambopar. … Denna punkt förstärker idén att statens primära intresse ligger i att vidmakthålla äktenskapsnormer som hjälper biologiska föräldrar att hålla ihop, snarare än att bara förorda hushåll med två föräldrar. För det andra … tyder pålitliga studier på att mammor och pappor uppfostrar – och deras frånvaro hindrar – barnets utveckling på olika sätt. (What Is Marriage? Man and Woman: A Defense, Encounter Books 2012, s 61–62, vår översättning.)